För att förstå utvecklingen av fenomenet Internet och WWW, behöver vi göra en kort återblick på hur allting började.

Historik

Det var en engelsman vid namn Tim Berners-Lee som uppfann och skapade begreppet/företeelsen WWW – World Wide Web. Hela händelsen uppstod i samband med ett forskningsprojekt som 1990 genomfördes av den europeiska organisation CERN; en organisation som arbetar främst med kärnvapenforskning.

Den allra första webbplatsen presenterades dock för allmänheten först 1991. Berners-Lee utvecklade efter det världens första webbläsare, som för första gången möjliggjorde surfing på nätet. Något senare var det också han som uppfann den första webbservern och den första upplagan av HTML-koder.

1993 släpptes rättigheterna till the World Wide Web fria, vilket satte fart på spridningen rejält – systemet kom som bekant att spridas med rekordfart över hela världen.

Så här fungerar www

www är en tjänst som möjliggör åtkomst till webbsidor och datafiler via Internet alternativt ett Intranät. En webbsida består av ett så kallat hypertext-dokument, vilket kan innehålla exempelvis bilder, text, video och liknande multimedia. Det kan även innehålla så kallade hyperlänkar, det vill säga klickbara länkar (oftast markerade i annan färg alt. med understreck).

Med hjälp av en webbläsare, det vill säga ett ett datorprogram, är det möjligt att ladda ner och/eller navigera mellan olika webbsidor, som i sin tur är lagrade på olika webbplatser (servrar). Servrar och sidor tillsammans bildar det som enklast kan beskrivas som en “väv av ihopkopplade dokument” som sträcker sig runt hela jorden – förkortad www.

Internetreklam

Vi kan alltså se hur internet i början var ett icke-kommersiellt medium, finansierat och nyttjat endast av institutioner som hade direkt nytta av att ansluta sig till nätet. Reklam via nätet ogillas i allmänhet, i huvudsak om mottagaren inte själv givit sitt tillstånd. I flertalet länder finns därför en tydlig lagstiftning mot den här typen av reklam.

Den nya datalagen “General Data Protection Regulation”, förkortad GDPR(GDPR) omfattar alla företag inom EU som innehar/använder/lagrar personlig data. Denna lag, som trädde i kraft den 28 maj 2018, kommer med all sannolikhet skapa stor och viktig förändring hos både företagare som hos privatpersoner. Kanske främst när det gäller användarnas surfvanor.

Mer och bättre kunskap

I takt med att World Wide Web utvecklades och spreds, försökte allt fler företag locka till sig nya användare. Främst i syfte att finansiera sin egen webbplats genom att erbjuda reklamutrymme. I början var kunskapen om internets spridning och påverkan inte så stor som den är idag, vilket innebar att kritikerna var färre. Reklamen sågs som en naturlig del av surfandet.

Numer är både kunskapen om och inställningen till reklamens påverkan mycket större och mer utbredd. Diskreta reklamlänkar accepteras av många, men långt ifrån alla.

Däremot kan reklam som anses störa internetanvändningen uppfattas som invasiv och obehaglig. Det kan naturligtvis slå tillbaka på avsändaren på så vis att trafiken till hemsidan minskar och att gemene man slutar köpa företagets varor och/eller tjänster.

Internetreklam är dessutom generellt sett kopplad till någon form av datainsamling, oftast i form av statistik. Insamlandet syftar bland annat till att hålla koll på annonseringens effektivitet, men också för att hålla koll på användarnas surfvanor. Något som nu alltså har fått konsekvenser i form av nya dataskyddsregler.

Den nya dataskyddsförordningen

Från och med 25 maj 2018 styrs alla former av databehandling som direkt och/eller indirekt kan kopplas till en person av dataskyddsregleringen GDPR (på svenska benämnd som en dataskyddsförordning). Innan dess reglerades användandet av Personuppgiftslagen (PUL).